Livet händer, och plötsligt befinner man sig så långt från var man har varit. Inga varningar, inga vägskyltar, ingen talar om vad som gick så fel. Man tar sig igenom det, man bygger upp sig själv, och när man minst annar det så händer det igen, han kommer tillbaka. Jag kommer inte ens ihåg hans ansikte längre och något någonstans kommer att påminna mig om honom. du tycks alltid komma tillbaka och matar mig med fabler från dina händer...
Life happens, and suddenly you find yourself so far from where you've been. No warnings, no signs, no one talks about what went so wrong. You get through it, you build yourself up again, and when you least expect it , it happens again, he comes back. I do not even remember his face anymore and something somewhere will remind me of him. You always seem to come back and feed me fables from your hands ...
- LC
No comments:
Post a Comment